Limousin/Vocabulaire/Les faux-amis
Apparence
Ne'n parlem suvent quante es question de revirada de 'na linga latina a una autra. 'Na raiç (latina, germanica, greca, araba…) fai son chamin dins chasca linga, quauques còps dins chasque dialecte, e a la fin quò vòu pus dire la mesma chausa. Puslèu, quò vau dire l'inversa (lo "personne" francés ne'n es un brave exemple), si, si… Mesfiatz-vos daus faus amics !
Ne'n veiquí quauqu'uns (a barreja), 'ceptes a identifiar. Mas, 'tencion, quò vòu pas dire que qu'es totjorn daus faus amics. Quauques còpd, qu'a bien la mesma significacion (quò siriá tròp 'cepte sinon)…
| Naut Lemosin | Français |
|---|---|
| grand (m) / granda (f) | grand-père (m) / grand-mère (m) |
| beu (m) / bela (f) | grand (m) / grande (f) |
| brave (m) / brava (f) | beau (m) / belle (f) |
| crane (m) | beau (m), élégant (m) |
| fier (m), fiera (f) | élégant (m), -ante (f) |
| v-ontós (m), v-ontosa (f) | timide |
| vilatge | hameau (lieu-dit) |
| borg | village |
| país | parcelles cultivées / possédées par le paysan |
| mainatge | enfant |
| dròlle (m) / dròlla (f) | garçon (m) / fille (f) |
| pòcha | domestica, servante |
| gòrja | bouche |
| bochas | lèvres |
| estre a l'envers ('na bèstia) | être malin / fourbe (un animal) |
| valable (m), -bla (f) ('na persona) | qui a de la valeur (une personne) |
| filh de garça / loira… | "fils de prostituée" non insultant, voir affectif |
| las bèstias | le bétail |
| chabra (f) | chevreuil (m) |
| graula (f) | corbeau (m)(sans chaussure…) |
| antan | l'an dernier |
| mai | plus |
| sens | sans |
| coma (~'n estre viu) | avec (~un être vivant) |
| d'abora | tôt |
| en quauqu'un luèc ([in cocu lè]) | quelque part |
| mestier ('ver~) | avoir besoin |
| far besuenh | avoir besoin |
| 'ver | avoir |
| esperar | attendre |
| 'pelar | appeler, tirer |
| tornar | revenir, rendre |
| virar | tourner |
| cherchar / cerchar | chercher (sans savoir où) |
| visar | regarder |
| tirar ; tirar lai | enlever ; jeter |
| botjar | tomber |
| versar | tomber |
| rendre | vomir |
| crebar | percer |
| picar | abîmer ; taper (sur un clavier) |
| 'tachar | attacher |
| restar | habiter |
| sautar (bas-lem.) | sortir (bas-lim.) |
| 'restar | arrêter |
| plantar | arrêter |
| tochar | mener le bétail |
| menar | conduire |
| cochar | se dépêcher |
| vau | je vais / il vaut |
| fau | je fais / il faut |
| balhar | donner |
| refreschar | rincer |
| suenhar las bèstias | nourrir les animaux, s'en occuper |
| tuar (la clarda) | éteindre (la lumière) |
| parar (la man) | tendre (la main) |
| eschivar (oc. esquivar) | économiser |
| borrar | frapper |
| jugar a las bolas | jouer aux billes |
| rossa (f) | jaune |
| brun | sombre, noir |
| luneton (lunon) | étoile |
| cròs | trou |
| font | source (fontaine) |
| mar | mer |
| estanh | lac |
| lac (Dordonha) | trou d'eau (en Dordogne) |
| ribiera | parcelle en bord de cours d'eau |
| rosier | églantier |
| vergier, vargier | potager |
| racina | carotte |
| poma | pomme-de-terre |
| fava | haricot |
| pinhier | sapin |
| chastenh (pr. [châtin]) | châtaignier |
| boisson (pr. [bouèyssou]) | aubépine |
| champanhòu | cèpe de Bordeaux |
| filhòla | coulemelle |
| cacau (calau) | noix |
| calhon (pr. [caillou]) | caillé (fromage) |
| citre, citre doç | jus de pomme à la sortie du pressoir |
| chaudiera | grosse marmite pour cuisiner la bacade |
| topin (pr. ["toupi]) (m) | petite marmite limousine à trois pieds |
| petaron | véhicule pétaradant (et non un "pet-à-roue") |
| dalh (pr. [dar] ou [day]) (m) | faux (f) |
| trenc (pr. [trin]) | bigot |
| linçòu | drap (pour les vivants…) |
| malinas (f pl.) | pantalon (m sg.) |
| pepin | parapluie |
| libre | livre |
| pastís | tourte (base de pâte) |
| desjunar | petit-déjeuner |
| disnar (marende) | déjeuner |
| sopar | dîner |
| minjar (quò me minja) | démanger (ça me démange) |
| nautres (≠ nòstres) | nous, nous-autres |
| vautres (≠ vòstres) | vous, vous-autres |
| crema (quò me balha crema) | tracas (ça me tracasse / donne du mal) |

